Att respektera sig själv

Något jag upptäckt är avgörande för god psykisk hälsa, är att respektera sig själv. Det handlar om att lära känna sig själv, vilka egenskaper föddes just jag med? De här egenskaperna jag föddes med, hur tar jag hand om dem? Vad ska mitt liv innehålla, för att möta de egenskaper jag har? 

Jag upplever att vi ofta gör tvärtom, vi använder omgivandande samhället och våra bekanta och vänner som referens och gör som de gör. Det tänker jag är ett misstag. Vilket beror på att vi alla är unika individer. Det som passar dig, det passar kanske inte mig. Det du behöver, är kanske inte det jag mest av allt behöver. Det vi har gemensamt, dock, är att vi är människor, och i och med det delar vi alla samma grundbehov. Men, sedan menar jag att vi skiljer oss åt i vad som stimulerar oss, vad som skrämmer oss, hur viktigt det är för oss med tryghet kontra frihet, hur vi omsätter ny kunskap osv och helt enkelt, hur vi processar det vi är med om i vår vardag! 

Så, när människor försöker leva det "normala livet" och följa det som är "normalt" inte mår bra, så är det inte för att det är något med dem som är fel eller konstigt. Jag tänker att det mer handlar om att man bortsett för mycket från ens egna behov, från den unika individ man är, från de unika egenskper som just du har!  

När vi börjar ta reda på vilka vi verkligen är, skalar av det som lagts på utifrån, och istället skapar sig en livsmiljö där ens egenskaper får lov att träda fram, får utrymme och varsamt tas om hand, så menar jag att människan kommer att må bra. 
 

Kommentera gärna: