Gå hand i hand med ditt inre barn

Som vuxen lever man sitt liv i den vuxna världen. Men man har också en gång varit ett barn och barnets värld är inte den samma som den vuxnes. På min mottagning möter jag många som inte har någon kontakt med det barnet som man en gång var. Som om barnet man var är skiljt ifrån den vuxne man är idag. Men, jag menar att barnets upplevelser bor kvar i den vuxne. Det som jag har upptäckt på min mottagning är att det är avgörande för en god psykisk hälsa att ha kontakt med det barn man gång var.   

Ditt inre barn är den som bär på berättelsen om vem du är och hur världen tog emot dig. Denna berättelse gör vi till våran egen sanning och tar sedan med oss den ut i det vuxna livet. Upplevelser i det vuxna livet tolkas och förstås genom den berättelse vårt inre barn bär på. 

Som barn är vi maktlösa och fullständigt beroende av vuxna för att överleva. Det första ett nyfött barn gör är att söka ögonontakt med sin mamma för att skapa en kontakt som gör att barnet kan överleva. Om barnet sedan växer upp med vuxna omkring sig som är uppmärksamma och förstår barnets behov och även ger barnet det som barnet behöver, så kommer barnet att utvecklas med en trygg upplevelse av världen. Om barnet inte får den omsorg den behöver, så kommer barnet att hitta anpassningar, som gör att barnet ändå upprätthåller så mycket kontakt som möjligt med den vuxne. Ett barn som tvingast att hitta anpassningar växer upp med olika grad av otrygg upplevelse av världen. Hur låter berättelsen om din plats i världen? 

Barnets sätt att tänka är egocentriskt. Det finns en överlevadsmekanism med detta, nämligen att barnet ska signalera sine behov till den vuxne! Men, det gör också att barnet kommer att tolka det sker som en direkt orsak av dem själva. Så om barnet inte lyckas få kontakt med den vuxne, så kommer barnet tolka det som att det är en direkt orsak av dem själva. Med andra ord, så som vi blir emottagna (eller inte emottagna), så kommer vi också att tänka om oss själva. Och dessa föreställningar om oss själva tar vi med oss in i vuxenlivet. 

Att få kontakt med sitt inre barn kan förlösa många känslor som begravts och synliggöra föreställningar som blivit till sanningar. Det kan vara omvälvande, men det kan leda till att du så småningom kan gå hand i hand med ditt inre barn. Att gå hand i hand med sitt inre barn är att inte längre vandra ensam! Världen kan bli en tryggare plats när det inre barnet inte längre är ensam och utsatt och man kan få kontakt med känslan av frihet och tillit. Tillit till sig själv och till livet. 

Kommentera gärna: